Det är svårt att klart definiera vad som är ett trauma. Det är alltid personen som är med om traumat, som kan avgöra om det var traumatiskt eller inte.
Ett psykiskt trauma i klinisk bemärkelse kännetecknas av en eller flera händelser som är överväldigande hemska, upplevelser som är omöjliga att påverka och utgör en stor påfrestning för individen. Ett psykiskt trauma kan handla om en enstaka dramatisk händelse, som en olycka, ett plötsligt dödsfall en våldtäkt eller en krigsupplevelse men också vara en del av ett upprepat mönster av traumatiska situationer som misshandel i hemmet, upprepade övergrepp eller tortyr. En händelse är i sig inte traumatisk, det är upplevelsen och tolkningen som definierar den. Även något mindre dramatiska händelser, som kränkningar eller väntade dödsfall efter sjukdom kan därför fungera traumatiserande.
Efter en traumatisk upplevelse är det normalt att reagera kraftigt psykiskt. Vi kan få svårt att sova, drömma mardrömmar och känna oss ständigt på vakt. Vi kan märka att vi är lättirriterade och gråtmilda. Ofta har vi svårt att släppa händelsen. Samtidigt som vi försöker att inte tänka på den finns den hela tiden i våra tankar. Saker i vår omgivning som kanske tidigare varit helt oladdade påminner oss ständigt om vad vi varit med om. Ofta blir dessa påminnelser så starka att vi upplever det som att händelsen återupprepas. Detta kallas för flash-backs och kan ta sig uttryck I att vi ser, hör, känner eller gör saker som förekom under händelsen. Det är inte ovanligt att hädelsen eller delar av den spelas upp som en film för oss, att det helt enkelt känns som att det händer igen. Det är också vanligt att vi är upptagna av tankar kring händelsen, kring vad som kunde hänt eller vad vi borde gjort annorlunda. Det är också vanligt att drabbas av overklighetskänslor.
I många fall klingar dessa besvär av av sig själv efter några dagar eller några veckor. De flesta människor som är med om potentiellt traumatiserande händelser utvecklar inte psykisk ohälsa. Men om symtomen inte minskat kraftigt eller gett med sig efter en månad kan det hända att vi är på väg att utveckla Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och då behövs professionell hjälp.